Armenien, Burma, Filipinerna, Iran, Japan, Kina, Lettland, Peru, Ryssland, Tjetjenien, Uzbekistan, Italien, Polen

onsdag 9 november 2011

Varför äter vi vissa djur och några andra inte?

Var går gränsen mellan det vi äter och det vi inte äter? Vilka är svenskarnas heligaste kor och största tabun när det gäller mat, och varför då?

Dessa är de frågorna som programmet Landet brunsås ville prova att svara i episoden som vi tittade i måndags. När Erik Haag visar en familjen som äter en marsvin i Peru och sitter och äter med de blir de flesta förvånad och också äcklade. Jag läste att många vill sluta programmet på grund av detta.

Men.. Den viktigaste frågan är för min egen del:

Varför denna förvånar och äcklar oss? Har en marsvin mer värde än en gris eller en kyckling eller en ko?

Orsakerna som kan leda till val av vad man ska äta och vad som inte är många och de flesta relateras till var vi bor och traditionella, religiösa, moraliska och idealiska begrepp.

I dåtid, till exempel, kunde de flesta inte välja vad att äta eftersom de måste äta vad de kunde hitta och hade råd och nu relateras våra mat-traditionen också till detta så att vad vi tänker är "gott" är vad vi åt i dåtid.

Dessutom om vi tänker på europeiska domstolar i 1600/1700 talet använde rika människorna mat som en väg för att visa sin makt. I några speciella banketter åt prinsarna eller kungarna bara kött från fåglar och djur som hade vingar eftersom en man så kraftfullt måste äta bara kött från djur som "lever" i himlen. (De åt svan t. ex.) Detta visar att många gånger har maten en idealisk betydelse i våra liv.

I alla landet finns någon konstig mat. I Italien äter vi till exempel kanin, hjärnan och många andra interna organ. (Under krigen även katter). I andra landet äter människor insekter liksom myror eller termiter som t. ex. många antropologerna säger att de är liksom kyckling.

Anledningen till att vi inte äter ett djur många gånger är det också eftersom vi har idealiserat det djuret och dess roll i vårt samhälle eller det representerar för oss en speciell receptor på våra känslor. I Europa äter många inte katt eller hund för exempel. I USA äter de flesta människor inte hästkött eftersom hästen relateras till USAs tradition och representerar en symbol för den gula dåtiden.

Vad vi tycker att det är rätt och normalt att äta är det kanske inte det samma för andra samhälle. Det är våra samhälle som undervisa oss vad är bra att äta och vilka är gränser. I sanningen är de flesta mer fri att välja själv nu men i alla fall relateras vårt val till till kontext där vi bor.

I Italien finns ett ordspråk: Döm inte boken efter omslaget. Tja ... Vi skulle då kunna säga: Döm inte smaken på maten från sin form. Och viktigare...

Döm inte människor som äter olika saker från er!

1 kommentar:

Kameta sa...

Du har rätt Elena. Allt beror på våra känslor och man kan inte döma maten från hur den ser ut. Och vår tradition och kultur också spelar en stor roll i våra smak för olika mat.