Linda Olsson om musiken i Sonat till Mirjam

''Sonat till Miriam''

Förra onsdag hade vi sista diskussion om ''Sonat till Miriam''. Det var intressant att såg varje elever har olika åsik over sista kapital och författares stil. Några var nöjd och andra var förvirrad. Jag själv tycka om boksavslutning som var inte vanlig och respekt läsares aptit. Även om finns några saker som jag tycker inte om om boken men i alla fäll det har en modern avslutning. Det är en berättelse som tvinga läsare att följa huvudperson på alla vilkor och titta efter olika sidor av Adam Ankers karaktär och sedan bestäma en avslutning för den novel. I sida 295,'' Min mor lärde mig att inte förvänta mig förklaringar, och att inte ge några. Att acceptera också det oacceptabla utan frågor.'' Kanske visade det forfattares åsikt om novels avslutning.

Litteraturblogg del 5 till ” Moderspassionen”

I onsdagslektionen hade vi sista romansdiskussionen, det var intressant lika som alla våra förflutna bokklubbar . Vi läste inte våra citat men bara pratade om huvudhändelserna i romanen och analyserade huvudpersoners beteende och varför de hade de här beteendemönstren och vilka faktorer deltog att öka de negativa eller positiva situationerna under hela tiden.

Vi jämförde romanen med de andra romanerna som vi läste redan och vår roman var bäste av alla. litteraturvärdet var jätteprofessionell och författaren beskrev alla romanshändelser med professionella synpunkter. Romanen har inte en huvudfråga men den har olika viktiga frågor som leder romanshändelserna till olika livsriktningar efter varje sida eller efter varje ord. Romanen tog alltid våra fantasier borta och gav oss otroliga möjligheter att uttrycka våra åsikter om personer och deras mönster .

Romansnamnet fångade vårt prat och vi trodde att det är passande till alla frågor och situationer även alla skillnaderna mellan romanskaraktärerna .

Vi pratade om Sofia och varför hon blev som en desperat flicka som träffade med en gammal läkare som lånade henne till sina vänner. Jag kom överens med mina kamrater att eftersom hon var en tioåring och den här åldern är svårt för varje person särskilt när man får hemska situationer och desperationen styr alla mansbeteende . Jag tycker att föräldrarna ha en stor del av ansvaret om deras barnsmoraler.

Anette hade en lite del av vårt prat som en värste människotyp och någon giller hennes missunnsamhet och hennes skvaller. Vi satt olika frågor om romanen och började svara på dem, varför Minna och Sally gifte inte sig? Eller bara träffade med någon man? var för Anton ville hänga sig? Var för romanen slutade med den hopplösa sluten? var för männen har rätt mer än kvinnan hela tiden?

Förändringen var ett bäst besked för många problem och jag tycker att om man vill lyckad man kan, men måste våga ändra sitt liv om man känner att sitt liv går till ett felaktigt slut, vi såg det när Mareguritta ändrade sitt liv och slutade att dricka alkoholl för att skydda sitt barn Anton och vi såg att hon klarade på det.

Men för mig själv tycker att livshändelser är lite bättre än våra romanshändelser och vi har alltid vägen till våra hopp. Det är alltid en ny dag för alla .
I sluten hade vi fika och det var kul eftersom vi åt socker utan gränser och pratade också om de fina sakerna i våra liv, frihet, mattradition och bröllop och hur varje land firar på .

Sonat till Miriam

Så länge väntade jag till den sista diskussion om Sonatas tills Miriam för att jag ville dela alla mina tankar efter läst boken och tyvärr kunde jag inte vara på onsdag i klassen. Jag ville säga att för mig boken var mycket intressant, eftersom det tar mig tillbaka till människor problem som levde i Polen under andra världskriget. I Polen var jag i Auschwitz där var placerad ett nazistiskt koncentrationsläger. Där fängslade och mördade polacker och judar under andra världskriget. Besöken av den platsen framkallat hos mig kraftiga känslor därför försöker jag nu att läsa mycket om andra världskriget och lyssna ofta mina morföräldrar som överlevde andra världskriget. I huvudpersonen livet hade detta krig också en djupgående inverkan. Även idag händer det att vi hittar de familjemedlemmar som skildes under kriget och förlorade kontakt med varandra under många tiotals år. I boken var en massa detaljer men det var lätt för mig att komma ihåg allt för att jag var mycket intresserad av det ämne som var nämnde många gånger. I slutet jag ska ändra ämne lite men jag vill gärna dela med alla sina erfarenheter av att läsa böcker på svenska språket som tidigare jag läst på sitt modersmål. Jag rekommenderar denna metod som ett bra sätt att lära sig språket tycker jag. Nu läser jag Sagan om Isfolket av Margit Sandemo som tidigare läst jag på polska. Jag vill säga att även om ordförrådet i boken är tung, är det dock lättare att förstå och minns betydelse eftersom man kommer ihåg detaljer. Och jag tror att fler och snabbare lära jag mig nya ord.

Sista romansdiskussion

I onsdags hade vi sista diskussionen om romanen Sonat till Mirjam. Vi diskuterade olika punkter och det var en intressant diskussion. Vi försökte att analysera några punkter i romanen som var inte så klara för några elever och jag var en av dem.
Jag kan sammanfatta viktiga punkter i romanen. Den är en berättelse om sorg, kärlek , att söka efter förlflutna. Man kan lära sig genom romanen att det är omöjligt att skapa en vision om en framtid om man inte har ett förflutet. När ett älskat barn dör, då faller man ner i ett stort trauma och livet blir aldrig det samma.
Det är jätte viktigt att man inte drar sig undan som har hänt med Adam. Sorgen tystnade adam. Och det följde dåliga konsekvenser.
Det är viktigt att man ha omkring sig riktiga vänner som stöder och hjälper den sorgsen person och som kan aldrig svika den.
Sen vi gick till restaurang och fika alla tillsammans med Stina och Anna-lisa och det var jätte kul.
Tack så mycket Stina och Anna-lisa och alla mina klasskamrater. Det var jätte trevligt att prata och fika tillsammans.

Sonat till Miriam

Här är citaten som jag valde ur boken:

S. 125 "Jag växte upp i Sverige, började jag och vek upp passet. Men jag visste hela tiden att jag kom någon annanstans ifrån. Min mor hade bestämt sig för att skapa ett nytt liv åt oss, men hon berättade aldrig för mig om vår tillvaro före Sverige. Varifrån vi hade kommit. Jag upplevde det som om vi inte riktigt hörde hemma någonstans. Vi hade inga släktingar, inga minnen, inga bekanta ens. Det var som om vi bara levde till hälften".

Jag valde det här citatet för att det finns i vårt samhälle många utländska ungdomar som mer eller mindre känner som Adam. Så därför är det oerhört viktigt att föräldrarna alltid berättar för sina barn om deras ursprunglighet. Även om man har dåliga minnen om varifrån man kommer så går det tyvärr inte att man försöker låtsas vara någon annan än den man verkligen är eftersom det leder till att man till slut inte hör hemma någonstans. Det är bra att föräldrarna lär barnen att älska det nya landet men på samma sätt är det viktigt att lära dem att inte glömma varifrån de kommer.

S. 129 "Det kom att bli en sådan kort tid, bara en och en halv termin, men för mig var det den viktigaste tiden i mitt liv. Den enda tiden av sann optimism. Hopp. Och kärlek. På mitt barnsliga vis förälskade jag mig i Clara första dagen i skolan".

Herr Liebermann är kanske inte den första människan att känna så där. Så vitt jag och många med mig vet kan kärleken förvandla en människas liv och fylla sitt hjärta med hopp och glädje. För en del kommer kärleken vid det absolut första ögonblicket och för andra dröjer det lite, det är olika. För de flesta brukar förälskelsen vara den bästa tiden i livet.

S 188. ”Jag ska föda ditt barn, Adam, men du får aldrig förvänta dig att jag ska vara mor till det”.

Det finns många människor som genomgått samma öde som Adams fru och barn.

Det är ett så fruktansvärt tragiskt öde som sällan går att ändra utan måste accepteras. Man brukar ha två alternativ att välja på, men för en del människor kan båda alternativen vara så meningslösa. Väljer man det ena leder det ändå till samma öde som det andra. Men ibland blir det att man väljer fel också.  

S 191. ”Ibland är det bättre att inget veta. Det händer att ödet filtrerar information åt oss igen”

Man frågar för att veta vad man behöver veta men det finns saker som man ibland inte behöver veta om eftersom det kan göra en antingen desperat, eller förvirrad, eller för glad. Man vet aldrig vad ödet förbereder åt oss.

S 223 ”jag har alldeles för mycket utrymme sedan min fru lämnade mig, men jag är för lat, eller för upptagen, för att leta rätt på något annat. Massor av plats för gäster, tro mig”.

Det här visar att Ben Kaplan saknar sin fru otroligt mycket. Den tomhet som hon lämnat inom honom känns som ett stort utrymme som kan rymmas mycket annat men samtidigt så känner han sig så upptagen. Det är för att han har svårt att sluta tänka på henne.

S 233 ”det är viktigt att ha vänner omkring sig. Sina vänner. Och sin familj” sade han”.

Är man människa så ska man ha andra människor kring sig. Alltså blir livet tråkigt om man inte har familjen eller sina nära och kära kring sig. Så där känner jag. Jag klarar inte av en dag utan att tänka på mina föräldrar och syskon, jag tänker på dem alldeles för ofta. Mitt liv blir så meningslös utan vänner och släktingar. Varje ny vän som jag blir en av mina familjemedlemmar. Med alla dessa människor fylls mitt liv av glädje, hopp och kärlek.

Moderspassion

Jag har inte kommit i onsdags lektionen för att jag hade en intervju med en svensk elev om vuxen utbildningen , men jag känns att jag har missat en jatte fin lektion .Jag har läste på blogger om dina diskussionen. om två viktiga personer på romanen Annette och Ritva . De traffade på Sallys resturang ,men de har valdigt olika anda . Annette som är avundsjuk. Ritva som är en stark kvinna ,hon kunde förtsate med sitt liv . Det finns många samma Annette pratsam och har svart tanker jag har traffat några samma Annette i mitt liv de gör ont på mitt hjärta man kan inte glömma deras svartsjuk. Jag undrade hur man kan bli svartsjuk.

Sonat till Mirjam

I onsdags diskuterade vi om romanen. Vi pratade om olika punkter och det var intressant diskussion. Vi pratade om föräldrar och hur är det jätte jobbigt och gör mycket ont för de när de förlorar deras barn. Det är nog bland det värsta som man kan uppleva. De kändes som deras hjärtat har slitit ut på de. Men med tiden sorgen blir lättare än före. Det vad som har hänt med Adam i romanen efter hennes dotter har dott. Vi diskuterade också att det är jätte viktig för person att ha omkring sig vänner och familj. De hjälper mycket och gör mindre ont för den sorgsen person. Riktiga vänner finns alltid för dig i vått och torr, tycker jag.

Bokklubb: Annette och Ritva

Som vanligt var bokklubben spännande och diskussionerna blir mer och mer intressanta för varje gång eftersom en del redan hade läst klart boken och andra var nästa färdigt i alla fall.

Diskussionen handlade mest om Annette och hennes liv och sedan om Ritva. Jag skulle ha blivit förvånad om någon skulle gilla Annette och de flesta tyckte faktiskt inte om Annette. Ärligt talat är Annette inte en karaktär som kunde locka mitt intresse och det var ganska tråkigt för mig att läsa alla hennes tankar. Tyvärr är det många kvinnor som är som henne. Författaren målar en karaktär som har många problem och är deprimerad men Annettes depression kan inte vara en ursäkt för hennes beteende, anser jag. Hon representerar en typ av kvinna som är väldigt avundsjuk och som inte kan förstå vad som skulle vara bättre för hennes liv.

Istället för att prata dåligt om Minna och andra människor skulle det vara bättre för Anette att ta hand om sitt liv. Kanske var hon inte nog stark att ta kontrollen över sitt eget liv och det är ganska lätt att tänka dåligt om andra istället för att själv agera. Men man kan alltid prova att hitta en lösning på sina problem och bygga sitt liv och sin framtid.

Vi pratade också om Ritva som är en karaktär som jag gillar mer. Hon hade också problem liksom alla karaktärer i boken men hon var aktiv i livet. Ritva var stark och aktiv för att bygga sin framtid. Diskussionens kärna var hennes relation med sin far. Ritvas far är ett exempel på en man som inte kunde studera och för detta känner sig mindre än andra. Dessutom var han en man som tänkte sig samhället som ett hierarkiskt system som indelas i klasser baserat på graden av din utbildning, ditt arbete och din ekonomi. Jag tycker att det är ett exempel på en vanlig situation. Det är också numera många som känner sig mindre värda på grund av de har ett vanligt jobb eller att de inte har studerat.

Denna känsla av att vara mindre värd kan påverka relationen mellan föräldrar och barn precis i romanen. Majgull Axelsson beskriver den här problematiken i relationen mellan Ritva och hennes far.

En av mina klasskamrater sa att det var fel att Ritvas far sa till henne att hon inte kunde bli journalist och det stämmer till viss del, tycker jag. Men jag tror att han sa så eftersom han inte kunde tänka att det skulle vara en bättre framtid för en "vanlig" mans dotter och sa detta bara för att skydda sin dotter från en illusion.

När Ritva fick vikariat som journalist var han faktiskt stolt över sin dotter och berättade för alla att en vanlig mans dotter kunde gå så långt.  I nästa bokklubb ska vi prata om slutet av romanen. Det ska vara jätteintressant :)

"Moderspassion" 4

Äntligen läste jag boken till slut och fick svar på alla mina frågor! Den var en jätte intressant roman och jag tyckte om den. Allt som hände i romanen kunde vara i vårat liv och det är nästan så.

Tyvärr slutet var inte så bra som jag väntade. Jag skulle vilja att Minna också skulle kunna rädda Sofias liv, som Marguerite räddade Antons liv. När Sofia sa till Minna att förlåta henne, tänkte jag att deras relationer skulle ordnas äntligen. Men Sofia hängde sig samma kväll. Då blev jag besviken och tyckte synd om henne och om Minna också. Eftersom det är så svårt att förlora sitt barn.

I onsdags diskussionen pratade vi om boken och det var mycket intressant att lysna på andras åsikter. Mest av allt berättade vi om Anette. Ingen i min grupp tyckte om henne, eftersom Anette var en negativ personage. Hon hade inget mål i livet och allt vad hon kunde göra var att skvallra och avundas.

Ritva var en positiv personage och gjörde allt för att nå sitt mål. Hon älskade sina föräldrar i skillnaden med Anette, som väntade på sina föräldrars död. Men Ritva var redo att hjälpa sina föräldrar när det behövdes. Hon var en målmedveten person och gick över många problem och gjorde sitt bäst att få fastjobbet.

Nästa onsdag ska vi ha den sista diskussionen av boken, eftersom inte alla läste den till slut. Jag hoppas att det också blir en intressant diskusson och vi ska fika och ha kul.

Moders passion – litteratur blogg del4

Jag har alltid väntat för onsdagsdiskussionen för att umgås min romansgrupp, men tyvärr jag kunde inte komma i onsdagen eftersom jag har varit sjuk. I alla fall jag har läst den fjärde delen av romanen och alla litteratur bloggar för min grupp och jag kunde ha goda idéer och bildade mina privata åsikter om vad hände under diskussionen.

Vår diskussion var mest om de huvud personerna i den här romansdelen. Huvudpersonerna var Anette och Ritva två kvinnor hade möttes i samma plats under några tider i romanen men människoskillnaderna mellan de lika som skillnaderna mellan kol och guld eller lika som skillnaderna mellan honung och giftet.

Anette som var värste människotyp som jag hade vetat i hela mitt liv. De avundsjuka människorna som deras svarta tankar lika som giftutsläppet som utsläpper till deras liv och till andras liv också. Jag tycker att Anette hade missförstått idén om hur ser framgångsrikt livet ut? Hur man kan bli lyckad? Hur man tvingar hela världen att lyssna på sitt prat och följa sina tankar.

Det är inte gratis, det är inte mycket dyr också som tycker jag, man behöver hitta den sanna kärleken i sitt hjärta först och sedan ska det kärlek utsläppet reflektera till alla direkt och utan gränser. Kärleken ska vara bäste väg till framgången i alla liv hållen.

Ritva hade också en del av diskussion som en den bästa modellen för de lyckade människorna som kämpar under varje stund för att ändra deras livsansikte för bättre och bättre fast alla deras pinor och livssvårigheter. Jag tycker att författare alltid klarade att beskriva människotyper med en noggrann beskrivning som fångade sina känslor till nära och långt från sina liv varje dag.

Jag hoppas att alla ska komma till kommande diskussionen.

                                       Sonat till Miriam

I onsdags när vi hade litteraturblogg kunde vi veta mer om huvudpersonens förflutna och hur såg det ut. Vi kunde förstår mer och mer om hans sonat, för att det var lite kronligg frön början, men nu vi kommer i berättelsen.

Och det är många detaljerna som man ska tolka de själv,därför det står inte i boken varför eller hur var det, men  jag tror att nu boken har blivit mer intressant, och flesta av oss i gruppen tycker det också.

För mig jag tror att Adam (huvudpersonens) hade fel när han repeterade samma liv med sin dotter och han som inte pratade med sin dotter om det som gjorde ont. Därför många som hade någon problem när de var liten, vill att deras barn inte ska har samma situation , men i fall han ångrade sig, fast det var sent.

Jag också försöker hela tiden att mina barn inte ska ha vad hade jag haft när jag var liten.

''Sonat till Miriam''

Idag har pratade vi om stor del av ''sonat till Miriam''. Den roman är en gripande berättelse, innan lektion Jag kunde klara nästan halv bok och trivs bra med boken. Vi var fyra på en grupp idag. Martyna pratade om Krakow var berättelse fortsätta där. Det var saker som litegran konstig eller jobbigt att förstår men vi diskutera om dom. en satt som gillar jag bäst på den roman är flytande igenom tid. Samtidigt, jag tror kanske det finns kärakter som de är inte viktig på novels grundläggande men de förena när vi gå vidare.

Moderspassion - literaturblogg del4

Idag har kommit inte så många elever till bokklubben men det har varit en spännande diskussion i alla fall. Den här gången har vi pratat mycket om Anette och Ritva.

Jag tror att Anette är en negativ karaktär i romanen för det finns mycket kontrast mellan henne och andra personer av boken. Jag var förbannad när jag hade läst om vad hon hade gjort och vad hon tänkte om andra som hon träffade under sitt liv. Hur kan en ung kvinna vara så avundsjuk?
Anette är den typ av människor som vill inte anstränga sig till att förbättra sitt eget liv utan att få allt på en gång och gratis som manna. Annars skyller de varenda varelse med sina misslykanden. Jag hoppas att det finns inte så många sådana människor i vårt liv. Åtminstone har jag sluppit att träffa de i mitt liv.

Det var mycket trevligare att prata om Ritva. Hon är en helt annan människa i jämförelse med Anette. Hon ansträngde sig mycket för att uppnå sitt mål att bli en journalist. Och hon gjorde det trotts att hennes far var osäkert med att hanns dotter skulle klara det. Han ville förstås för att Pitva skaffade ett bättre liv som han hade själv. Men han trodde att det var nästan omöjligt på grund av att han var bara en vanlig tunnelbanetågförare och det faktum skulle påverka Ritvas liv. Men Ritva bevisade att om man kämper kan en ändra mycket sitt liv. Dessutom förändrades samhellet också under de senaste 50 åren så den nya generationen hade fler möligheter att skapa ett bättre liv.

Tyvärr, kvar det bara en bokklubb i den här terminen. Jag hoppas att det ska vara en trevlig möte och det blir något att prata om :)

Litteraturblogg 4 - Moderspassion

Idag hade vi en diskussion till i vår litteraturklubb. Den här gången pratade vi mycket om en av huvudpersonerna i romanen, Anette. Vi konstaterade att vi har samma känslor för Anette och vi undrade också hur kunde Minna tolerera henne så länge!

Vi insåg att hon är verkligen en mycket obehaglig människa som brukar anklaga de andra för sina misslyckanden men tycker aldrig att det kan vara hon själv som gör fel. Hon är inte nöjd med sitt liv men hon gör ingenting för att ändra situationen. Hon fortsätter att leva utan förändringar och Kanske är det lättare för henne.

Anette skvaller mycket och verkar ha ingen förståelse för enkla etiska normer som är accepterade i samhället och brukar användas för kommunikation mellan människor. Var och en av oss hat träffat en sådan person i sitt liv.

Sonat till Miriam

Idag har vi arbetat på litteraturblogg annorlunda än vanligt. Vi delas in i två grupper och varje grupp arbetade själva. I min grupp var fyra personer och jag tycker att diskussionen gått smidigare än då vi satt alla i en stor grupp. Alla av oss har en chans och mer tid att säga vad tankar. För mig är våra samtal mycket intressant varje gång och jag måste vara noga med att inte säga för mycket eftersom jag har läst hela boken. Men eftersom vi närmar sig till slutet på romanen diskussionerna blir mer och mer intressant för mig. Idag, till exempel, talade vi i min grupp om den polska staden Krakow, där huvudpersonen bor och och det är underbart eftersom jag känner mycket väl den staden. Jag är nöjd därför att just denna stad finns i boken eftersom jag gillar den väldigt mycket och jag tror att den är en av tre städer i Polen som har en verkligen fantastiskt atmosfär. Det är också en av de tre städer i Polen som är internationella och där vi kan träffa människor från hela världen. Jag hoppas att inom den närmaste våren kan jag ta ett besök i Krakow eftersom jag saknar verkligen för denna atmosfär. I centrum av staden finns också min favorit kafé "Avsked med Afryka" (http://www.pozegnanie.com/?menu=content&id=1 ) som jag skulle vilja besöka så snart som möjligt.

''Sonat till Miriam''

Jag har läst '' Sonat till Miriam'' ensam därför att Jag har börjat senare än andra men jag trivas mycket att läsa den. Nu är jag på den del som Adam Anker har träffa Clara Lipski och Clara har haft en spännande berättelse om förflutna. Berättelsen rör sig i tiden ,mellan nutid och tiden runt huvudpersonen Adam Ankers födelse. Sätt att berätta känns väldigt naturligt. Jag hoppas att klara den del innan onsdag och fortsätta förbli inom grupp.

Bokklubb: sekter och frihet

Diskussionen i bokklubben var som alltid en uppenbarelse. Vi pratade om våra olika åsikter och om delarna i boken som växte upp våra intressen. Det är alltid en situation som verkar att känna igen i vårt liv. Vi pratade faktiskt om våra erfarenheter, om sekter och om vad som hände till oss när Jehovas vittnen kom till våra hus i Luleå. Vad som förvånad mig var en sak som en vår klasskamrat sa.

När hon läste sitt citat sa hon något som var det första gånger som jag verkligen har hört. Hon pratade om paradisets begrep och om en del av bibeln när Adam och Eva är i Eden. Frågan var "Varför åt Adam den där frukten som var förbjudna?". Hon svarade, "Eftersom han vill känna friheten". Det var som någon tände en lampa över min huvudet. :)

Det är verkligen sant! Jag har aldrig tänka om den här evenemangen som något relaterat till frihet. Eftersom jag växte upp som katolik pratade jag många gånger i olika situationer om det här avsnittet av bibeln men mellan alla tolkningar tror jag att detta är det bästa.

Dessutom tycker jag att det är jätteviktigt och betydande att en kvinna som inte har samma religion av mig har haft det här tänket eftersom dessa visar att alla vi har samma grundbehov och samma drömmar.

För min egen del är friheten något som människa känns som ett behov för att ha ett bra liv och det är faktiskt ett ord som man använder många gånger när man pratar om mänskliga rättigheter.

Alla de här grundbehoven kan användas för att minnas oss att vi är alla likadant. Vi har bara olika traditioner men samma grundbehoven, vi är människa.

"Moderspassion" 3

Jag har inte varit på sista bokklubben, eftersom jag hade provet. Men jag frågade mina klasskompisar om diskussionen och de sa att den var mycket intressant. Boken är jätte spännande och jag läser den med stort nöje. Också har jag många frågor t ex om Sofia, vad tänker hon på allt som har hänt mellan henne och Minna. Jag hoppas att få svar på mina frågor so snabbt som möjligt.

Moderspassion del3

Vår senaste bokklubb ägnas åt kvinnor. På grund av att den senaste gången var i gruppen bara en man hade vi mycket att berätta om. Vi pratade lite om det kvinnliga öde, om olika problem som de har fått och hur det löses. En kvinna har berättat om den gåtfulla kvinnliga själ.

Det stämmer vad har skrivit Elena förra gången på bloggen. Våra diskussioner i verklighet påminner en literaturkaffe. Vi sitter och diskuterar inte bara vad som händer i boken utan den som påstår i vardagslivet. Det är spännande att lyssna på olika levande historior och dela sina erfarenheter. Vi saknar bara en sak för att helt glömma att vi är på lektionen. Det är en kopp väldigt varmt kaffe eller te med peppakakor och lussekatter.

Vad kul att vi, invandrare, som från början längter efter sina släktingar och vänner från hemland få sitta i en klass och prata med varandra som gamla vänner. Jag självväntar på onsdag varje vecka för att träffas igen i bokkubben och få njuta av våra diskussioner.

Moderspassion… logbok3

Onsdagslektionen var ett fängslande möte som hade våra åsikter och livserfarenheter . Vi pratade om våra citat som nästan hade samhällsproblem och dagligproblem också. Vi pratade om olika religiösa grupper och om våra religioner med enkla ord, likheterna och skillnaderna mellan våra religioner.

Jag tycker att Gud som bestämde att vi har olika religioner för att tävla med varandra för att visa våra egenskaper och för att ha den tillräckliga nyfikenheten för att känna igen andras religioner och andras tankar. Jag tycker att Gud inte behöver våra böner i kyrkan eller i moskén men Gud påbjöd oss att gå till de vissa platserna och under de vissa tiderna för att bli tillsammans med varandra, för att vi ha en chans för att älska varandra.

Vårt möte var också ett fascinerande prat för mig eftersom jag kände att vi blev närmare av varandra eftersom vi hade en chans för att berätta om våra privaterfarenheter med ett enkelt talesätt. Barnen hade en del av vårt prat och vi pratade om nya metoderna till barnuppfostran. Kvinnohumöret och kvinnokärleken för förändringen, kvinnorna som kan börja varje dag ifrån en ny början med en ny klänning eller efter en värm dusch hade en stor del av vårt prat.

Jag längta alltid onsdagshändelserna under lektionen eftersom vi pratar utan gränser nära eller långt vår roman, i alla fall vi uttrycker våra känslor med svenska och det är viktigaste.

Litteraturblogg 3 - Moderspassion

Igår diskuterade vi återigen romanen "Moderspassion". Som alltid, var det intressant och roligt, trotts att ibland var vi beroende av diskussionen och gick ganska långt från händelserna i romanen.

Vi pratade bland annat om sekter och om vår egen erfarenhet med representanter för religiösa sekter, som försöker ofta locka nya medlemmar til deras samhälle. De knackar bara till din dörr och erbjuder dig diskutera om Bibeln. Naturligtvis är detta en allvarlig sak, men trots detta, skrattade vi mycket när vi kom ihåg olika händelser från våra egna liv.

Vi pratade också om den inre och yttre skönhet, och att även små förändringar i utseendet, i kläder eller i inredningen, kan göra och ändra mycket för att skapa vårt humör, förnya och göra oss lyckligare.