I tisdags pratade vi om romanen Tusen gånger starkare. Jag tycker att det är en mening i kapitel 6 som kan sammanfatta vad som jag tror är det viktigaste meddelandet som författare ville ge oss när hon skrev boken.
s. 50 "Plötsligt såg jag så tydligt hur man lär sig vem man ska vara här i världen."
Efter lektionen gick Signe ut på gården och såg några småbarn, pojkar och flickor, med sina föräldrar och lärare som spelar allihop brännboll. Hon beskrev att "tejerna var lika ivriga som killarna" med samma utseende i deras ögon och samma önskan att vinna, men allt förändrade på grund av de vuxna som var där. När det var turen av en flicka att slå bollen sa en pappa "Flytta närmare allihop!Hon kan inte slå så långt". Efter det här blev flickan osäker och missade bollen två gånger. När det var en killes tur sa han istället: "Backa nu då allihop! Det här kan bli farligt!". Och så vidare...
Signe beskrev många andra exempel och efter såg hon vad som hände sa hon det meddelandet som jag skrev.
Jag tycker att författare med de här meningarna ville visa hur mycket är samhällets rol viktig i våra liv. För min egen del spelar samhället en viktig roll i vår tillväxt. När vi är barn är vi alla liknar varandra och med samma förväntningar, men samhället lär oss varje dag vad är inställningen att vi alla måste ha. Samhället är representeras i boken exakt genom vuxna som följer sina stereotypa föreställningar om kvinnlighet och manlighet hindra framtida möjligheter för sina egna barn.
1 kommentar:
Ja visst beskriver författaren väldigt tydligt saker som är vardagsmat för oss, men som vi ändå inte alltid reagerar på. Hur olika vi förhåller oss till pojkar och flickor, och män och kvinnor.
Skicka en kommentar