Diskussionen i bokklubben var som alltid en uppenbarelse. Vi pratade om våra olika åsikter och om delarna i boken som växte upp våra intressen. Det är alltid en situation som verkar att känna igen i vårt liv. Vi pratade faktiskt om våra erfarenheter, om sekter och om vad som hände till oss när Jehovas vittnen kom till våra hus i Luleå. Vad som förvånad mig var en sak som en vår klasskamrat sa.
När hon läste sitt citat sa hon något som var det första gånger som jag verkligen har hört. Hon pratade om paradisets begrep och om en del av bibeln när Adam och Eva är i Eden. Frågan var "Varför åt Adam den där frukten som var förbjudna?". Hon svarade, "Eftersom han vill känna friheten". Det var som någon tände en lampa över min huvudet. :)
Det är verkligen sant! Jag har aldrig tänka om den här evenemangen som något relaterat till frihet. Eftersom jag växte upp som katolik pratade jag många gånger i olika situationer om det här avsnittet av bibeln men mellan alla tolkningar tror jag att detta är det bästa.
Dessutom tycker jag att det är jätteviktigt och betydande att en kvinna som inte har samma religion av mig har haft det här tänket eftersom dessa visar att alla vi har samma grundbehov och samma drömmar.
För min egen del är friheten något som människa känns som ett behov för att ha ett bra liv och det är faktiskt ett ord som man använder många gånger när man pratar om mänskliga rättigheter.
Alla de här grundbehoven kan användas för att minnas oss att vi är alla likadant. Vi har bara olika traditioner men samma grundbehoven, vi är människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar