Hur en mamma ska vara är ju frågan. En mamma kan ju vara hur som helst, se ut hur som helst, och göra hur som helst. En mammas definision, tycker jag är kärlek, förståelse, och trygghet.
Om vi skall ta från boken "kort kjol" så var ju Cillas mamma den som agerade mest, stod på sej mest, och var som en trygghet för Myran. Cillas mamma följde med på rättegångar, hon stöttade Myran under hennes svåra tid, och hjälpte henne med det mesta i juridisk väg. Medans Myrans mamma mest satt framför tv soffan och såg på köp kanaler, hon var inte intresserad av kläder, och brydde sej inte hur hon såg ut, och Myran fick mycket klara sej själv på egen hand. Hon fanns bara där för myran, lagade mat nån gång, och hade inget jobb. Myran kunde inte prata så mycket med sin mamma som hon skulle vilja göra, hon trodde ju först inte på sin dotter när hon berättade att hon blivit våldtagen, hon trodde att hon hade missuppfattat alltihopa.Men med tiden så började Myrans mamma att följa med mera på Myrans rättegångar och till advokater mm, hon fanns där och det tyckte Myran var tryggt, även om hon inte sa så mycket så fanns hon bara där för att hjälpa henne. Myrans mamma började ta sej i kragen och efter ett år skulle dom flytta till en annan kommun och Myrans mamma hade träffat en annan man, och Myran skulle få börja en annan skola. Men först skulle hon till en stödfamilj under sommaren som skulle hjälpa henne att tänka på nåt annat för ett tag.
Jag tycker att en mamma skall vara ett stöd för sina barn, vara en trygghet i deras liv och uppväxt, och följa dom genom livet i sorg och lycka. Få följa och se sina barnbarn växa upp är den största lyckan man kan få i livet. Kärleken till sina barn skall aldrig falla tycker jag, den skall vara stabil som en klippa, och även om livet förändras i olika skeden och det händer saker man inte kan rå på eller annat som förändrar ens liv så skall man vara där för sina barn( eller sitt barn). Man kan ju kanske inte hålla dom bakom ryggen i allt, men att ändå veta att man har en trygghet att vända sej till, en mamma man kan prata med och som stannar kvar som mamma i alla lägen. Inte en mamma som säger upp bekantskapen bara för att dotten eller sonen inte vill höra goda råd eller inte tycker om ens sambo, eller man inte kommer överens i vissa saker. Man har fött sina barn till värden av kärlek, längtat efter dom, varför skall man sen inte hjälpa dom genom livet då?
Det finns väl egentligen inga dåliga mammor, det är bara det att alla är olika, gör olika saker och kanske man någon gång skäms över sin mamma, men det brukar oftast gå över efter ett tag. En mamma är ju alltid en mamma oavsett hur hon är eller hur hon ser ut, eller om hon gör dåliga saker eller val i livet ibland, så är det den mamma som födde mig, som älskade mig genom min uppväxt, som uppfostrade mej till den jag är. Så mamma, förbli alltid den mamma du är, jag skulle inte vilja ha någon annan.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar