De berättelserna har inga gränser. Det är bara så hemskt att lyssna på de våldtagnade kvinnors historier. Det är nästan Christina som sagt, "Vi bor ju långt borta. Vi har det bra här." känner jag. Men samtidigt självklart får man inte ignorera att det finns människor som behöver hjälp för att leva och överleva.
Var finns det rättvisan?? Folk, särskilt män i Kongo har helt galna synpunkter och jag kan inte förstå alls. Där finns det helt olika makter mellan människor och det anstiftar förvirringar i människors tanker och beslut.
Jag bara tycker synd om dem som bor där. Men det är kanske fel att tycka så. De som lever där vet bara sitt land. De har ingen åning att det finns bättre plats i världen. Jag bara undrar hur man anpassa sig när så där folk kommer till Sverige.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar