Genus och språk

Vad säger egentligen vårt språk om könsroller? Språket är ett redskap för att kommunicera med människör och det säger mycket om hur vi ser på kvinnor och män. Kan språket användas för att referera till personer utan att förutsätta att de är kvinnor eller män? Ja, det kan man och det kallar för ett könsnutrealt språk. Ett exempel på det är, en gåtan om kirurgen som fick sin son till patient.

En far och hans son åker i samma bil och råkar ut för en trafikolycka. Fadern dog. Sonen blir allvarligt skadad och får föras till sjukhuset med ambulans. Han förbereds för operation, men kirurgen som skulle operera honom säger "Jag kan inte operera den här pojken - det är ju min son." Hur hänger det ihop?

Svaret är att kirurgen var pojkens mor, men många som hör gåtan är fast i det normativa tankesättet att kirurger är män, och ser inte svaret. Några yrke är det inte bara män och inte bara kvinnor t.ex sjuksjöterska, det kan en man ha som yrke och en riksdagsmän kan vara en kvinna också. Måste det få finnas skillnaden medan kvinnor eller män? Det tycker jag är så jobbigt och förvirrande att inte veta könet om det är han eller hon. Det funkar också om man säger lärarinna för en kvinna och lärare för en man. Men i mitt hemland använder vi inte han eller hon därför ibland jag blandar ihop, han som kvinna eller man som hon. Haha.

Hen är ett nyskapat ord som några svenskar använder som trejde namn på ett kön. En bra exempel på det kan vara med barn. Man säger ofta att ’’vilket kön har den’’ och det är liksom ett ting med ord ’’den’’. På nåt sätt är det bättre att använda hen och vi kan säga att det är en människa som vi pratar om. Det är bra förslag att man använder nu med ord hen så att våra barn eller vår barnbarn vet om det och kan leva på det. Det är inte för att så är det med kvinnligt och manligt saker utan vi är människor.